Efter så mycket väntan i så himla många månader så var dagen äntligen här. Dagen började med att jag sprang runt som en galning för att fixa allt innan jag tog bussen in till stan där jag mötte upp Johanna. Vi satte oss för att vänta på vårt tåg som tog oss till Solna. Eftersom vi hade parkett så blev vi tvugna att köa och vi ställde oss i kön fem i 2. Kön går liiiite framåt nästan hela tiden så man kan inte sätta sig ner för att äta. Efter en stund så mötte jag en tjej från kickboxningen och en av mina gymnaster i kön, så vi började hålla ihop lite med dem. Att ens komma in i Friends var fruktansvärt då alla tryckte på och försökte komma om. När vi kom in så fick vi rätt så okej platser då vi såg rätt så bra. Vart eftersom så fylldes arenan på och när dem längst fram började ställa sig upp så kom vi ännu längre fram. 

 

Efter mycket väntan och en timmes försening så kommer äntligen 5 Seconds of Summer ut. Just då var det inte så mycket tryck och det gick rätt så bra att se dem då det inte var super mycket händer uppe i luften. Jag lyckades även filma några klipp på dem innan mitt minne tog slut och efter det kunde jag bara fota lite. Men dem var super bra och att få se dem i verkligheten var underbart. Luke började med att säga att de flesta antagligen inte skulle känna igen låtarna men när folk gjorde det så såg dem sååå glada ut. Deras leenden var gigantiska och det var underbart! Fast det var lite läskigt då folk blev tvugna att lyftas ut redan under förbandet och de flesta såg helt livlösa ut. Eftersom jag svimmar lätt så var jag väldigt rädd att jag också skulle svimma. Nu klarade jag mig men tror det var tack vare att taket var avlyft och att säkerhetsvakterna delade ut vatten. 

 

Sen efter ÄNNU mer väntan kom äntligen One Direction ut. Dem var så underbart bra och det var sååååå awesome att få se dem igen, det var en fantastisk känsla. Det var lite svårt att se dem då trycket blev större och alla hade sina händer uppe i luften. Men eftersom folk tryckte på mig och Johanna så trycktes vi längre fram utan att försöka och så tappade vi bort de andra två som vi träffat i kön. Men jag såg iaf storskärmen och så såg jag killarna flera gånger. Jag är lite besviken att jag inte hade biljetter till andra konserten, då folk säger att den var bättre men är ändå sjukt nöjd med kvällen.

 

Efter så skulle vi till tåget och trycket precis utanför Friends var mycket mindre än förra året men när vi stod precis utanför tåget så tryckte folk på hur mycet som helst. Eftersom allt stod stilla ett tag så satte jag mig ner men när allt börja röra sig verkade folk inte bry sig om att jag satt ner. Jag fick greppa tag i Johannas arm för att komma upp och inte bli ner trampad. När jag väl kom hem till Uppsala vid 1 så hämtade mamma mig och då stannade vi på McDonalds innan vi åkte hem.